Anteckningar från Yrkeslivet

Denna juristblogg kommer handla om den juridik och erfarenheter som en mark, miljö och förvaltningsjurist kan stötta på i sitt arbetsliv. Även allmänna juridiska spörsmål kommer beröras.

2025-01-22

Något om Jurister och Advokater

En jurist är en rättslärd person med juridikexamen av något slag. Vanligtvis är föreställningen att personen har en Juristexamen (LL.M.) men den föreställningen är inte nödvändigtvis korrekt. Exempel på andra former av juridikexamen är Filosofie Kandidat i Rättsvetenskap och Affärsjuridisk kandidatexamen, skillnaden mellan dessa utbildningar kommer dock inte beröras närmre här.

Jurist är dock ingen skyddad till titel och vem som helst får kalla sig för jurist. Inte heller är examenstitlar så som juristexamen eller juris kandidatexamen skyddade titlar. Att i ett professionellt sammanhang använda dessa titlar utan inneha dem kan det strida mot marknadsföringsregler, regler som skyddar mot bedrägeri och att bli vilseled.

En del yrken inom rättssamhället i Sverige kräver Juristexamen så som advokat, åklagare, domare, notarie eller kronofogde. För att bli advokat krävs utöver Juristexamen bland annat tre års praktisk kvalificerad juridisk verksamhet. För uppfylla nämnda krav krävs arbete som biträdande jurist eller att ha bedrivit egen juridisk verksamhet i tre år. Det är möjligt att få dispens treårs kravet med högst 1 år för annan kvalificerad juridisk verksamhet med 1/3 av den faktiskt arbetade tiden. Om en jurist arbetat som åklagare i tre år kan denne tillgodoräkna sig ett år. Det kan således finnas jurister som är mer kvalificerade inom vissa rättsområden än vad en advokat är beroende av respektive specialisering. En jurist som arbetat på finansinspektionen i tre år och sedan bestämt sig för att bedriva egen juridisk verksamhet är säkert mer kvalificerad att hantera ärenden inom finansinspektionens områden än vad en advokat utan denna specialisering eller erfarenhet är.

Titeln advokat är en garanti på så sätt att en potentiell klient kan vara trygg i att personen har en juristexamen, erfarenhet och står under tillsyn av advokatsamfundet. Yrket som sådant är även reglerat i rättegångsbalken. Om en klient vill anlita en jurist kan de undersöka vissa av dessa grundläggande krav genom att fråga juristen vad den har för examen och erfarenhet eller undersöka detta på internet. Till exempel finns Sammanslutning för Sveriges Juridiska Byråer som på startsidan anger

”Den som anlitar ett juridiskt ombud eller rådgivare som är medlem i SJB, vet att personen har avlagt juristexamen, har ett registrerat namn, är godkänd för F-skatt samt, är tvungen att underkasta sig etiska riktlinjer, och inte minst har ansvarsförsäkring”

SJB är inte av samma omfattning som advokatsamfundet, men kan vara värt för en potentiell klient att känna till.

Den som vill uppfylla treårs kravet genom att bedriva egen juridisk verksamhet måste uppfylla vissa omsättningskrav och gör nog klokt i att följa advokatsamfundets regler för advokater. Det finns inte utrymme att behandla alla dessa regler men en närmre blick på kravet om tre års praktisk kvalificerad juridisk verksamhet för inträde till advokatsamfundet följer nedan.

I rättsfallet NJA 2016 s. 841 från HD avslog advokatsamfundet M.L:s ansökan om inträde. M.L hade tidigare arbetat på Skatteverket och Patent- och registreringsverket innan hon startat egen juridisk verksamhet med franchiseavtal. Motiveringen för advokatsamfundets avslag var att tiden även om den var uppfylld inte kunde tillgodoräknas därför att:

”För att anses ha bedrivit verksamhet för egen räkning krävs som huvudregel att sökanden kan visa att han eller hon självständigt har bedrivit affärsverksamheten, vari ingår allt det som är förknippat med att bedriva näringsverksamhet, exempelvis organisations- och ekonomifrågor samt klientanskaffning”

HD:s bedömning var att:

”Kravet på praktisk erfarenhet hos en sökande som har bedrivit juridisk verksamhet i egen regi bör inte uppfattas som enbart ett krav på förtrogenhet med att i ekonomiskt, organisatoriskt och administrativt hänseende driva verksamhet och på att verksamheten ska ha bedrivits primärt för egen vinning och på egen risk. Det bör även fordras att verksamheten både har varit och utåt mot allmänheten, klienter, domstolar och rättsvårdande myndigheter har framstått såsom bedriven av en fri yrkesutövare, i meningen att denne har varit oberoende och självständig.”

En intressant fråga för många som bedriver egen juridisk verksamhet är var gränsen går för att ha varit oberoende och självständig i t.ex. frågor om marknadsföring eller så kallade ”leads” viss ledning återfinns i advokatsamfundets regler men någon skarp gräns finns inte sedan avskaffandet av de restriktioner som gällde för advokater fram till början av 2000-talet i fråga om marknadsföring.